Men Huuua!

Jag har precis gjort min dagliga bloggkoll. Jag är i total chock! Jag fick nämligen syn på en bild på mig från i helgen och jag kunde inte sluta stirra på den. Vad har hänt?! Förut kunde jag iaf ha turen att bli bra på bilder lite då och då men den egenskapen verkar vara som bort blåst. Beror detta på att jag är mer eller mindre vit/grön i hyn nuför tiden eller är det bara det hemska fakutm att dom kilorna som jag tränat bort från kroppen har gått och satt sig runt ansiktet helt plötsligt?

Hur tränar man ansiktet då? Den övningen måste Kaj (den väldigt härliga inströktören på F&S) totalt ha glömt att visa mig. Detta ska jag ta upp, jag ska skriva en lapp angående detta och lägga ner i deras ”Förslagslåda”. Ett snäpp närmare en lösning kanske..

Eller är det kanske så att jag ska skylla på kameran, ljuset i lokalen och mina vinkinder som skär sig väldigt mot min i övrigt så bleka hy?

Borde denna blonda tjej bli brunett istället?

Och nu är tanken att jag ska sova.. hm..

Sov sött alla vackra människor!

Idag!

Äntligen mår jag bättre, jag kunde till och med jobba idag! HURRA!! Jag är en person som verkligen inte klarar av att vara hemma och vara sjuk. Jag blir tokig av det! Det är en sak om man är hemma och är frisk, då kan man ju hitta på saker, plocka i hemmet och bara mysa. Men när man är sjuk, då är det en helt annan sak. Man ligger i sängen, man vänder sig om i sängen, man sätter sig upp i sängen, man lägger sig ner igen. Om man är riktigt pigg så går man och lägger sig i soffan ett tag.. URK!

Men som sagt, nu är jag på topp igen (nästan). Jag älskar livet sånna här dagar! Woho!

Näsblod och migrär..

Jag får egentligen inte sitta framför datorn, doktorns order. Jag får inte heller göra nåt ansträngande, också det en sträng order från farbror doktorn. Kolla på tv, det kan jag glömma.. Den lilla tid som jag faktiskt fuskar ger jag till bloggandet, patetiskt?!

Allt började i måndags, jag var på väg till jobbet men kände mig titt som tätt lite yr och hade lite problem med balansen. Väl på jobbet gick allt finfint, jag hade en bra dag tycker jag nog. Jag trivs kanon på jobbet, så nästan alla dagar går hur bra som helst. Hur som helst så började jag få lite flimmer för ögonen när jag var på väg hem igen, alla migrän-människor vet ju att detta är ett tydligt tecken på ett migrän anfall, men migränen kom aldrig så jag bestämde mig för att gå en prommis med Catrin på kvällen. MEN på tisdags morgonen vaknade jag av att jag blöder näsblod och har världens huvudvärk. Jag blöder aldrig näsblod, har typ hänt två gånger i hela mitt liv! Ena gången när jag var lite och ramlade med cykeln och andra gången när jag var tokförkyld för några år sedan. Jag tog lite tabletter och prövar att somna om, vilket inte är det lättaste om det känns som man har en lite gubbe inuti huvudet som bankar med en hammare det hårdaste han kan.. AJAJA!! Så gårdagen gick till att pröva sova, och till att sova. När jag pratade med doktorn så sa han till mig att ta det lugnt, ha mörkt runt omkring mig (ha, som att det skulle funka i denhär lägenhetet.. skulle få lägga mig inne på toa då, vilket inte känns som ett alternativ) och inte anstränga ögonen på något vis.. nähä, öh.. jaha, vad ska man då göra?! Jag skulle även återkomma om det blev värre.. (får inte bli värre, får inte bli värre!!)
Han har ju rätt, jag vet det. För trots att jag mår hundra gånger bättre idag så dunkar det fortfarande i huvudet och kroppen gör ont, lite som om jag hade varit på ett hårt träningspass.. Så nu ligger jag här i sägen, lyssnar på Peggy Lejonhjärta och längtar tillbaka till jobbet!

Nä, nu måste jag stänga av datorn igen, doktorn verkade klok, bör nog lyssna på honom!

Hur mår ni idag då?

//C

Fester.. fester..

Helgens bravader har tagit hårt på min kropp, det ska erkännas. Men när jag tänker på vad den inneburit så skulle jag inte ha något emot att känna såhär varje söndag!

Egentligen skulle jag ha haft min bror på besök i helgen men han ställde in, den lilla skiten. Så huxflux var jag helt utan planer inför helgen. Jag tog en chansning och drog iväg ett sms till Maria "vin, vin, vin" och självklart var hon på, lovely Maria! Jag, Maria och Danne gick och satte oss på "Ett litet hak" på Grev Turegatan för att njuta av ETT glas vin. Ett glas blev till två, tre, fyra, fem glas. Man kunde även skåda whiskey och drinkglas på bordet. Vi utbytte hemligheter, skrattade och grät och bara njöt av nyfunnen vänskap. Jag vaknade på lördagen med en lätt huvudvärk och en otrolig motvilja att kliva upp ur sängen. Vid två-tiden så tog jag tag i mig själv, åt lite frulle, gick ut på en prommis och hoppade sen in i duschen. OJOJOJ, STOPP ETT TAG, JUST I DETTA NU SÅ SNÖAR DET HÄR I STOCKHOLM!!! DET SNÖAR!!! ÄNTLIGEN!

Okej, förlåt.. åter till lördagen.. Jo, jag duschade, fixade håret, la en liten party make up och tog på mig kalas kläder (som igår bestod av en svart lite kjol och en spetströja, det ni!). Precis innan jag skulle ta min vinflaska och trava iväg så ringde Jenny som skulle vara värdinnan för kvällen och berättade att vi skulle uppgradera oss lite.. Vi var nämligen bjuden på fest i en SVIT på Clarion Hotel Sign, Wow! Vilken lyx! Det fanns till och med en såndär hink med is som man kyler champagen i. Champagnen tog dock slut fort och vi fick istället kyla vinet i hinken, lyx möter budget skulle man kunna säga. Hur som helst så hade vi en toppenkväll men jag avböjde vänligt men bestämt inviten att följa med ut och dansa. Nån måtta får det vara.

Nu ligger jag här i sängen igen, nyvaken och med datorn på magen och precis lika motvillig till att kliva upp idag som jag var igår. Skillnaden är att idag måste jag inte kliva upp, idag har jag inga fester att gå på.. idag kan jag bara vara, bara vara med mig själv. Underbart!

Blekfis..

Jag har slutat snusa! Förstår ni?! JAG HAR SLUTAT SNUSA.. (igen)! Men denna gång är det skillnad, tror jag.. Men sen jag slutat så har en tanke dykt upp i mitt huvud om och om igen. Jag är blek. Jag är nästan grön/blå/vit i hyn. Kan det vara så att snuset gav mig en gyllene hy? Kan det vara så att jag inte bara ger upp snuset, utan även min färg?! Herregud vad jag straffas just nu!

I sommras var jag brun, jag hade snus, kille, familjen nära, ett jobb som projektadministratör och dessutom hade jag energi som en sjuåring på speed.. Ett minne blott, underbara minnen..

Andrea och jag på fest hos Bror och Veronica, bruna, fina och utan en aning om vad som komma skall.. ;)

Brrr, It´s cold in here..

Hallå ni!

Jag hoppas ni har det bättre än mig, för jag sitter nämligen i en stökig lägnehet och håller på att frysa bakdelen av mig! Det finns disk lite överallt och kläder ligger utspridda som en heltäckningsmatta på golvet.. och luktar det inte lite sopor mån tro?

Det är alltså dags för mig att ta tag i min kära lilla lägenhet.. kul.. eller..

P.S Jag har totalt shoppingförbud, förbannat trist. Jag är redo att bli en riktig singelpingla igen, förbannat kul! D.S

Åh Anders!

I lördags så var jag och finaste Madde på konsert. Moneybrother stod för underhållning, och SOM han stod för underhållningen! Ojojoj!

Mitt under spelningen så gick dock brandalarmet. Va?! Vad hände nu? Madde och jag (och alla andra som var där) trodde att det var ett skämt, nåt som tillhörde konserten, men icke. Det var bara att ta på sig jackan och gå ut i kylan. Jaha, va fan.. det här var ju ingen kul, trodde vi ja.. Men oj så fel vi hade! När vi står där ute och fryser så ser vi en viss Anders "Moneybrother" Wendin ställa sig upp på en bänk och fortsätta konserten där ute. Med en öl i handen, med sin "du vet att du vill ha mig"-blick och med en röst som ingen annan värmer han oss enda in i själen. Brandbilar kommer och åker och strax får vi gå in igen och fortsätta njuta av denna Guda gåva. Fantastiskt!



Åh, åhhh, åååhhå!!

//C

DUM..

Hela kvällen har jag haft lite konstiga känslor inför vad som hände tidigare idag. Jag känner mig blyg, fnittrig och lite dum.. Nog finns den där lilla tjejen från landet fortfarande kvar i mig? Visst gör hon, visst gör hon det?! Jag har ingen lust att behöva fundera över om storstadslivet har satt så djupa spår i mig att jag blir nervös så fort det ringer på dörren. Är det den här personen jag har blivit, har jag förändrats så mycket utan att ens märka det själv?! Nä, nu släpper jag den tanken och återgår till att känna mig lite dum, för det ser jag som ett tecken på att det jag gjorde inte riktig var jag. Det var stockholmsCarro som tog över mig för en kort sekund bara..



Nu är det dags för mig att sova, jag ska drömma om livet på landet där dörrarna alltid står öppna och folk bara klampar in.. underbart!

Sov gott!

P.S Imorgon ska ni få se en snygg bild.. åh, underbara, underbara Anders!

Ensamvarg..

Jag blev rädd, tusen tankar flög genom huvudet. Mina kinder blev röda, jag kände hur benen började ge vika.. Och allt detta för att det ringde på dörren utan att jag visste vem det var! Jag smög mig fram till dörren (vilket personen utanför antagligen hörde, jäkla knarriga golv!), tittade ut genom titthålet i dörren. Utanför stod en man, han hade en lite namnbricka hängandes i jackan. Det kändes som om han såg mig lika väl som jag såg honom så jag hade inget annat val än att öppna dörren. Jag låste upp dörren och öppnade den ytterst lite. Mannen skulle precis presentera sig då jag snabbt som attan sa:

"- Jag är sjuk, jag har spytt." En lögn såklart.
"-Magsjuka eller?" Frågar han då tystnaden börjar blir lite väl jobbig.
"-Mm, så då får nog återkomma"

Jag stänger och låster dörren, känner mig trygg igen.
Vad i hela friden har hänt med mig?!