Jag bara gråter och gråter.

Har precis läst lite på min kära vän Julias blogg och jag känner igen mig så väl. Jag är inne i en period då mina tårar rinner titt som tätt. Jag vet inte alls vad det beror på, jag är inte alls ledsen egentligen och jag har inte några speciella bekymmer alls.

I fredags grät jag när jag såg "Sex and the city", Carrie och Aidan gjorde slut. Så hemskt och så sorgligt.
Men i lördags gick det lite längre än i vanliga fall. Jag låg i min säng och kollade lite på nån serie om en häst eller nåt sånt. I alla fall så blev hästen svartsjuk över att tjejen som brukar rida honom hade varit ute och tränat lite med en annan häst. Jag stortjöt, tårarna rann ned för mina kinder och jag tyckte så synd om hästen. HUR kunde hon vara så dum?! Efter ett tag så var det slut på tårarna och min dag fortsatte precis som vanligt.

Men idag så hände det igen, jag kom att tänka på några kaniner jag såg för två år sedan. Det var massor av små söta kaniner, alla var gråa förutom en. Det fanns en svart kanin och han satt lite bakom dom andra och såg så ensam ut. Då, liksom idag bröt jag ut i tårar och jag hade inte en chans att hejda mig.

Vad är det för fel på mig? Jag gråter över att djur är svartsjuka och ensama, jag gråter över musikvideor som är fantastiskt bra, missade medalj chanser i OS och jag gråter över att jag har lyckats döda några av mina blommor.

NÄ, nu får det vara slut på allt bölande. Nu ska jag skratta mig igenom de kommande dagarna! Fast nu ser jag att det är Extreme home makeover på tv. Attans också, det är ett program som verkligen kan få mina tårar att falla. Skit, skit, skit!

//Carro